Java vs Objective C
Java och Objective C är två populära programmeringsspråk som har använts överallt inom mjukvaruutvecklingsindustrin sedan dess. Huruvida Java eller Objective C är ett mer funktionsrikt, portabelt och intuitivt programmeringsspråk är ett ämne som diskuteras flitigt. Även om de har vissa saker gemensamt skiljer de sig också väsentligt åt på ett antal viktiga sätt.
Både Java och Objective C har sina egna unika egenskaper och fördelar, och utvecklare måste välja vilket språk som ska användas baserat på projektets specifika behov. Java är ett mer vanligt förekommande språk på grund av dess objektorienterade karaktär. Samtidigt är Objective C ett språk på lägre nivå som ger en mer direkt kontroll över den underliggande plattformen. I det följande kommer du att jämföra de två språken med hjälp av några andra viktiga parametrar som anges nedan.
- Syntax
- Plattformberoende
- Lätt att lära sig
- Minnesallokering och minneshantering
- Datatyper
- Hantering av undantag
- Stöd för bibliotek och ramverk
- Prestanda under drifttid
- Konstruktörer och återanvändning av kod
1. Syntax
Syntaxen är en av de viktigaste skillnaderna mellan språken. Java använder en C-liknande syntax som innehåller hakparenteser och semikolon, vilket gör koden mer läsbar och begriplig. Syntaxen är hämtad från C++ (ett språk som är bekant för de flesta utvecklare). Den unika syntaxen i Objective C, som innebär att man använder hakparenteser för att skicka meddelanden till objekt, behöver dock förtydligas för nybörjare. Den är baserad på det primära C-språket.
2. Plattformsberoende
När det gäller plattformsoberoende kan Java fungera på alla enheter eller operativsystem som har Java Virtual Machine (JVM) installerat. Det gör det till ett plattformsoberoende språk jämfört med andra språk. Detta gör det extremt flexibelt och populärt att skapa plattformsoberoende applikationer. Objective C har å andra sidan ett begränsat antal plattformar som stöds eftersom det främst används för utveckling av applikationer för Apples iOS- och macOS-plattformar.
3. Lätthet att lära sig
Även om det varierar från person till person hur lätt det är att lära sig, brukar apputvecklare lära sig Objective C först. Det beror på de bättre intäkterna som iPhone-appar som utvecklats med Objective C har potential att tjäna i jämförelse med Android-applikationer som utvecklats med Java. Vissa hävdar dock att Objective C i grunden är föråldrat och att Java är ett mycket mer ”modernt” språk. Det finns faktiskt mycket liten användning för saker som Objective C:s delade huvuden och DRY-violation.
4. Tilldelning och hantering av minne
Skillnaden i minneshantering är skillnaden i deras sätt att hantera den. Java använder metoden automatisk skräpplockning för minnesallokering och minneshantering, där JVM automatiskt frigör minne genom att återta objekt som inte längre används. De flesta professionella programmerare anser att denna metod är mer effektiv än ”pekare” och ”referensräkning” i Objective C.
- Eftersom Objective C förlitar sig på en referensräkningsmekanism måste programmerare manuellt kontrollera minnesanvändningen genom att hålla fast vid och släppa objekt. Denna metod kan ibland vara förvirrande för utvecklarna.
- Det är inte heller intuitivt hur Objective C-metoder returnerar värden, vilket är ytterligare ett skäl till att det inte rekommenderas.
- För att förhindra att minnet blockeras när iOS-appar kodas måste utvecklarna kontinuerligt kontrollera att de tidigare allokerade objekten tas bort. När du använder Java är detta vanligtvis inte nödvändigt.
5. Datatyper
Java har ett stort antal inbyggda datatyper, bland annat åtta primitiva typer: boolean, char, byte, int, short, long, float och double. Dess klass- och objektsystem underlättar också koncepten för objektorienterad programmering. De inbyggda datatyperna i Objective C är däremot färre och språket använder i första hand objekt och klasser för att manipulera data. Den är indelad i fyra kategorier: uppräknade, härledda, primitiva och ogiltiga datatyper.
6. Hantering av undantag
Det finns också skillnader mellan Objective C och Javas mekanismer för undantagshantering. Undantagshantering i Java är en av de kraftfulla mekanismerna för att hantera körtidsfel så att applikationens normala flöde kan upprätthållas. Try-catch-finally-blocket används för att hantera och styra undantag, och undantag representeras som objekt i språket.
Å andra sidan ger Objective C en robust uppsättning verktyg och metoder för att hantera undantag, vilket säkerställer applikationernas stabilitet och tillförlitlighet. Den hanterar dock undantag med hjälp av en kombination av felpekare och returvärden, vilket kan leda till mer komplicerad och felbenägen kod.
7. Stöd för bibliotek och ramverk
Java har ett omfattande ekosystem av bibliotek och ramverk som förbättrar funktionaliteten och snabbar upp och effektiviserar utvecklingen. Det omfattande biblioteket kan hantera ett brett spektrum av uppgifter, inklusive webbutveckling, databasanslutning och GUI-programmering. Trots att Objective C har ett brett utbud av bibliotek och ramverk är det mer inriktat på iOS- och macOS-utveckling, med särskilt fokus på grafiska användargränssnitt (GUI) och funktioner som är unika för Apple.
8. Prestanda under drifttid
Det kompilerade programmeringsspråket Objective C ger utmärkt prestanda under körning, vilket är mycket fördelaktigt för utvecklare som bygger iOS-appar. Prestandahastigheterna är vanligtvis lägre för Java-koder eftersom de måste kompileras utöver att tolkas. Detta är dock inte något större problem när det gäller acceptansen bland nybörjare inom programmering.
9. Konstruktörer och återanvändbarhet av kod
Utvecklare av webb- och mobilappar föredrar återanvändbara kodspråk. Objective C presterar bättre på denna mätning. Detta programmeringsspråk gör det möjligt att återanvända alla initialiserare som definieras i samma klass. ”Konstruktörer” krävs för att initiera variabler i Java. Dessa s.k. ”konstruktörer” är inte återanvändbara och leder, med få undantag, ofta till att koden dupliceras. I Objective C kan variabler initieras genom att anropa vanliga metoder, det finns inget som heter ”constructor”.
Sammanfattningsvis finns det skillnader mellan Objective C och Java när det gäller syntax, minneshantering, datatyper, undantagshantering samt stöd för bibliotek och ramverk. Dessa variationer framhäver de olika språkens särdrag och visar hur väl de lämpar sig för olika utvecklingsbehov. Detta visar hur viktigt det är att förstå nyanserna i varje språk när man designar och utvecklar applikationer. Dessutom understryker det vikten av att välja rätt språk för det aktuella projektet.
Intressanta länkar:
Hi, my name is Rahil. I work at YUHIRO Global and I help web agencies and software companies from Europe to build developer teams in India.